Att inte kunna skydda mitt barn

Jag grät när dom sövde ner vår dotter i torsdag klockan 11.07. Att helt släppa taget till främmande, helt fantastiska människor var oerhört svårt att hantera. Att innan kunna förklara på ett bra sätt där barnet förstår vad som kommer att hända är en konst i sig. Sen vill man ju inget än att skydda sitt barn, men här är man helt utlämnad. Jag tror ändå att Jonnah var så förberedd som hon kunde bli.
90 minuter senare kom dom in till rummet där jag satt och talade om att jag var välkommen ner till plan 12, post op där patienterna vaknar efter operationen. Puh, äntligen!

Det var en sliten tjej som låg där utan ork och helt omtöcknad. Dom kopplade på en morfinpump som skötte smärtlindringen under det de närmaste 36 timmarna. Efter ungefär tre timmar på post-op fick vi komma tillbaka till Bond avdelningen.
Precis när vi kom tillbaka så kom en kör och sjöng julsånger. Dom besökte alla inlagda barns rum men Jonnah som precis hade vaknat till var inte på humör att lyssna på massa sång. Det hördes gott och väl genom dörren och kören sjöng fantastiskt!! 
Istället kom en sjuksköterska in med en julklapp från "Min stora dag" Paketet var jättestort och innehöll den mjukaste av alla mjuka nallar. Jonnah blev jätteglad! 
Vi fick tillbringa tre dagar och tre nätter på Bond. Det var glädjande besked av läkaren som på fredagkvällen meddelade att det var dags att åka hem på lördagen, efter dusch och frukost. Sköterskorna lade om såret, plus att vi fick med oss massa nya sterila kompresser hem. Operationen hade gått bra, den lilla cysta som dom tagit bort hade sprucket och det var det som orsakade smärtan över en vecka tidigare. Men allting så bra ut och alla prover visade på detsamma.
Bond avdelningen är inte någon avdelning man behöver längta tillbaka till. Massa sjuka barn, små och stora. Personalen var som änglar och alla skapar miljöer som ändå ska vara något barnen kan minnas med glädje även om det är av olika tuffa anledningar som dom befinner sig där.. Det ska finnas en hel del frizoner där alla kan tänka på andra saker. Dom hade pyntat den finaste granen och familjerummet/köket var så ombonat det kunde vara. Sen är vi väldigt överens om att rummet som Jonnah tillbringade 3 dygn i inte går upp mot rummet hemma. Möjligtvis att sängen var lite bättre och då av anledningen att man kunde höja kudd delen liksom. Vi får helt enkelt investera i en ny säng i framtiden.Höj och sänkbar. Nu stundar julen och semester dagar. Hoppas på en fin jul och hoppas på att det snart kommer lite snö och kyla. Bye bye sjukhuset!
 
 
 
 
 
 
 
 
Jennie
2014-12-22 @ 15:41:20

skönt att allt gått bra❤️
Kom ihåg när Svante opererades - inte kaxig dom förälder, då inte..God jul på dig, finaste AnnaBell😘




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

grillbella.blogg.se

Grilla gott behöver inte vara krångligt, "Keep it simple" och ha roligt vid grillen och i köket

RSS 2.0